is that alright yeah, to give my gun away when it's loaded?

Det finns inte mycket som gör mig mer deprimerad än min egen tillvaro just nu. Hammarstrand/bipsgården, jobb, regn, moln, fattig, orolig och oinspirerad. Det är en månad och 13 dagar sedan jag tog studenten och ändå ser jag inget slut på detta. Jag ser ingen ljus framtid för mig, inga drömmar som uppfylls eller planer som utförs. Jag ser ett liv i evig ovisshet, med arbetslöshet blandat med ekonomiångest.
Hur fasen ska detta gå?

365days.se